Skrivet av: Cecilia | 28 april, 2011

Datorn i skolan som stöd för språkutvecklingen

Vad ska vi ha datorn till i skolan? Mitt svar blir att datorn ska underlätta lärande genom att stödja språkutvecklingen. Men gör den det? Har den ens potential att göra det? Självklart har den det. Datorn är redan den näst viktigaste stödstrukturen för människans tänkande. Men den viktigaste är fortfarande läs- och skrivkunnigheten. Datorn är alltså verktyget men språkutvecklingen är målet.

Amie, min svägerska och vän, är samhällskunskapslärare på ett yrkesgymnasium i Stockholm. Hon har jobbat på skolan i över 20 år. Då, i början av 90-talet, läste hon alltid DN tillsammans med sina elever. För 10 år fick eleverna svårt att klara av texterna i  DN, men som tur var kom Metro. Som är lättare att läsa. I påskas berättade Amie att hon och eleverna inte läser nyheter tillsammans längre. De pratar nyheter. Om de ska läsa tidningen måste Amie göra ordlistor till varje artikel så hon berättar istället. Det har blivit hennes strategi att möta de funktionella analfabeterna som läser samhällskunskap på hennes gymnasieskola år 2011.

Jag önskar att jag kunde säga att Amie saknar datorer i sin undervisning, men icke. Hon använder datorn skickligt och varierat. Hon har exempelvis en interaktiv skrivtavla och en mycket aktiv facebookgrupp med eleverna. Kan det t.o.m. vara så att elevernas digitala kompetens kompenserar brister i den språkliga? Tanken förskräcker. De digitala verktygen ska stödja språkutvecklingen inte ersätta den.

Med tanke på vilket oerhört kraftfullt verktyg datorn är känns det nästan overkligt att läsa Skolverkets rapport ”Effektivt användande av IT i skolan” Rapporten som är en analys av internationell forskning har svårt att påvisa några positiva effekter på lärandet tack vare IT..

Mycket av forskningen bygger på självskattningar av lärare och elever. Det tycks finnas en samsyn om en positiv upplevelse. Datorer är motiverande, arbetssätt och metoder blir roligare och mer varierade och man upplever också att inlärningen fungerar bättre. Tyvärr är det svårt att se någon effekt på resultaten. Författaren konstaterar att det inte är att man använder datorer i skolan som underlättar lärandet det är hur man använder dem. Rapporten ger dock inget svar på hur-frågan.

I rapporten ”En-till-en Falkenbergs väg till framtiden?” bekräftas bilden av datorn som ett kreativt och roligt inslag i undervisningen, men någon positiv effekt på inlärningen kan inte uppmätas. Tyvärr väljer Tallvid att inte problematisera det faktum att datorerna under tre års medveten användning och med ett klart uttalat mål från politikerna, inte har förmått vända den neråtgående trend av meritvärdet som undersökningens två skolor har haft de senaste fem åren. Jag hoppas att diskussionen kommer med hans fortsatta forskning.

Datorn är verktyget – den litterata människan är målet

Forskningen visar alltså att ett planlöst användande av datorer inte påverkar resultaten utan det krävs ett medvetet förhållningssätt. Jag menar elevernas språkutveckling är en bra utgångspunkt. Datorn är ett fantastiskt verktyg för att producera och bearbeta text. Skrivandet är sedan nära knutet till framgångsrikt lärande, det vet vi. Enligt Elisabet Wilhelmsson är skrivandet den bästa vägen till kunskap och förståelse i alla ämnen (Svenskläraren nr 2 2011). Det känns alltså naturligt att börja utveckla metoder där elevens egna skrivandet leder vidare mot ökad kunskap och förståelse. Jag har valt ut två arbetssätt som jag tycker att man ska arbeta medvetet med på alla skolor.

Skriva sig till läsning börjar bli en beprövad metod som alla elever i Sverige borde få tillgång till snarast möjligt. Själv har jag genomfört ett projekt med äldre elever, där idén var den samma. Konceptet kan följa eleven genom skolan. Det är bara det att genrerna som eleven skriver blir svårare. Att producera en faktatext gör det enklare för en elev att konsumera eller läsa den.

Bloggen som verktyg och arena: Alla publicistiska arbetssätt är bra eftersom publicering utmanar och höjer kvaliteten på det skrivna. Fakta måste också bearbetas för att skapa ny kunskap. Men bloggen är ändå helt överlägsen eftersom den är interaktiv. Respons och feedback underlättar bearbetning av texter. Bloggandet är demokratiskt. Alla elever hinner tänka färdigt och komma till tals. Arbetet synliggörs och dokumenteras vilket underlättar en formativ bedömning. Eleverna både stödjer och lär av varandra. Med en blogg är det lätt att styra bort från klipp och klistra. Skrivandet blir en naturlig väg till reflektion och kommunikation.  Jag kan fortsätta att argumentera för bloggandet hur länge som helst. Det är också gratis och busenkelt att starta en blogg så sätt igång!

Alltså; Integrera gärna datorn i undervisningen och utbilda lärare och elever i digital kompetens. De kommer garanterat att få en roligare skola. Men vill vi vända trenden i PISA-undersökningarna krävs det mer. Då sätter vi språkutvecklingen i centrum och låter datorn göra jobbet.

Annonser

Responses

  1. Hej!
    Håller med dig i ditt resonemang kring att det avgörande för resultaten inte är om man har datorer i skolan utan vad man gör med dem.

    Du lyfter ju också fram två metoder där inte tekniken i sig står i fokus utan där man ser den som ett sätt att underlätta elevers lärande. Att få elever som inte bara konsumerar utan även producerar kommer skapa engagemang och förutsättningar för lärande.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: