Nu är kursen Ikt och lärande slut. Vi hade en fantastisk finaldag den 1 juni. Ett teach meet med 25 korta föredrag. Jag lämnar den här kursbloggen och går över till Blogg och lärande som var min slutuppgift på kursen. Välkommen dit!

Så var det dags att redovisa den sista uppgiften på kursen, min resurssida. Jag vet att mina kära lärare kommer att ha synpunkter på formen eftersom den är obefintlig. Pinsamt nog har jag använt WordPress standardtema.

Jag ska fixa ett tema med fler spalter och jag lovar att snygga till mitt gamla återanvända sidhuvud, eller allra helst göra ett nytt. En hel lång sommar kommer att göra underverk med min blogg 🙂

8B:s revolutionsblogg är nominerade både till bästa bidrag och bäst i klass 6-9. Vi är så stolta över att ha blivit utvada. Konkurrensen är stenhård. Tävlingens  bästa bidrag (och 20 000 :- ) står mellan oss och två lag till, men vilka bidrag. Gymnasieelever som har rest till Tjernobyl och de små gotländska bloggarna går verkligen inte av för hackor. Fotogalleriet från Tjernobyl  måste ni bara se och bloggen om detektiven Emil-böckerna är en sådan där blogg som man aldrig lämnar. man bara klickar sig vidare och förundras.

En annan favorit är Bonjour Stockholm som är nominerad till bästa projektarbete. Några tjejer från Rudbecksskolan här i Sollentuna får mig att vilja vara ung och upptäcka Stockholm igen.

Den 18 maj är det dags för prisutdelning. Då åker några elever och jag in till Webbstjärnan, äter tårta och njuter av uppmärksamheten tillsammans med alla andra fantstiska lärare och ungdomar.

Vad ska vi ha datorn till i skolan? Mitt svar blir att datorn ska underlätta lärande genom att stödja språkutvecklingen. Men gör den det? Har den ens potential att göra det? Självklart har den det. Datorn är redan den näst viktigaste stödstrukturen för människans tänkande. Men den viktigaste är fortfarande läs- och skrivkunnigheten. Datorn är alltså verktyget men språkutvecklingen är målet.

Amie, min svägerska och vän, är samhällskunskapslärare på ett yrkesgymnasium i Stockholm. Hon har jobbat på skolan i över 20 år. Då, i början av 90-talet, läste hon alltid DN tillsammans med sina elever. För 10 år fick eleverna svårt att klara av texterna i  DN, men som tur var kom Metro. Som är lättare att läsa. I påskas berättade Amie att hon och eleverna inte läser nyheter tillsammans längre. De pratar nyheter. Om de ska läsa tidningen måste Amie göra ordlistor till varje artikel så hon berättar istället. Det har blivit hennes strategi att möta de funktionella analfabeterna som läser samhällskunskap på hennes gymnasieskola år 2011.

Jag önskar att jag kunde säga att Amie saknar datorer i sin undervisning, men icke. Hon använder datorn skickligt och varierat. Hon har exempelvis en interaktiv skrivtavla och en mycket aktiv facebookgrupp med eleverna. Kan det t.o.m. vara så att elevernas digitala kompetens kompenserar brister i den språkliga? Tanken förskräcker. De digitala verktygen ska stödja språkutvecklingen inte ersätta den.

Med tanke på vilket oerhört kraftfullt verktyg datorn är känns det nästan overkligt att läsa Skolverkets rapport ”Effektivt användande av IT i skolan” Rapporten som är en analys av internationell forskning har svårt att påvisa några positiva effekter på lärandet tack vare IT..

Mycket av forskningen bygger på självskattningar av lärare och elever. Det tycks finnas en samsyn om en positiv upplevelse. Datorer är motiverande, arbetssätt och metoder blir roligare och mer varierade och man upplever också att inlärningen fungerar bättre. Tyvärr är det svårt att se någon effekt på resultaten. Författaren konstaterar att det inte är att man använder datorer i skolan som underlättar lärandet det är hur man använder dem. Rapporten ger dock inget svar på hur-frågan.

I rapporten ”En-till-en Falkenbergs väg till framtiden?” bekräftas bilden av datorn som ett kreativt och roligt inslag i undervisningen, men någon positiv effekt på inlärningen kan inte uppmätas. Tyvärr väljer Tallvid att inte problematisera det faktum att datorerna under tre års medveten användning och med ett klart uttalat mål från politikerna, inte har förmått vända den neråtgående trend av meritvärdet som undersökningens två skolor har haft de senaste fem åren. Jag hoppas att diskussionen kommer med hans fortsatta forskning.

Datorn är verktyget – den litterata människan är målet

Forskningen visar alltså att ett planlöst användande av datorer inte påverkar resultaten utan det krävs ett medvetet förhållningssätt. Jag menar elevernas språkutveckling är en bra utgångspunkt. Datorn är ett fantastiskt verktyg för att producera och bearbeta text. Skrivandet är sedan nära knutet till framgångsrikt lärande, det vet vi. Enligt Elisabet Wilhelmsson är skrivandet den bästa vägen till kunskap och förståelse i alla ämnen (Svenskläraren nr 2 2011). Det känns alltså naturligt att börja utveckla metoder där elevens egna skrivandet leder vidare mot ökad kunskap och förståelse. Jag har valt ut två arbetssätt som jag tycker att man ska arbeta medvetet med på alla skolor.

Skriva sig till läsning börjar bli en beprövad metod som alla elever i Sverige borde få tillgång till snarast möjligt. Själv har jag genomfört ett projekt med äldre elever, där idén var den samma. Konceptet kan följa eleven genom skolan. Det är bara det att genrerna som eleven skriver blir svårare. Att producera en faktatext gör det enklare för en elev att konsumera eller läsa den.

Bloggen som verktyg och arena: Alla publicistiska arbetssätt är bra eftersom publicering utmanar och höjer kvaliteten på det skrivna. Fakta måste också bearbetas för att skapa ny kunskap. Men bloggen är ändå helt överlägsen eftersom den är interaktiv. Respons och feedback underlättar bearbetning av texter. Bloggandet är demokratiskt. Alla elever hinner tänka färdigt och komma till tals. Arbetet synliggörs och dokumenteras vilket underlättar en formativ bedömning. Eleverna både stödjer och lär av varandra. Med en blogg är det lätt att styra bort från klipp och klistra. Skrivandet blir en naturlig väg till reflektion och kommunikation.  Jag kan fortsätta att argumentera för bloggandet hur länge som helst. Det är också gratis och busenkelt att starta en blogg så sätt igång!

Alltså; Integrera gärna datorn i undervisningen och utbilda lärare och elever i digital kompetens. De kommer garanterat att få en roligare skola. Men vill vi vända trenden i PISA-undersökningarna krävs det mer. Då sätter vi språkutvecklingen i centrum och låter datorn göra jobbet.

Vi har utbildningsdagar på Helenelundsskolan och igår föreläste professor Anne Bamford . Anne forskar om de estetiska ämnena betydelse för skolan. Hon brukar tala om en ”wow.faktor”

Anne började med att stödja sig på FN-deklarationen som säger att alla har rätt att delta i samhällets kulturella liv och uppleva konsten. Regeringar måste alltså satsa på kultur till alla medborgare. 

I skolan borde dessa estetiska principer användas i allt vi gör. För det första borde alla elever  ha estetiska ämnen, som bild, under hela sin skoltid. Här har Sverige alltid legat bra till men den nya gymnasiereformen gör att vi riskerar att halka ner i statistiken. För det andra borde alla få utbildning via konsten, t.ex. genom litteratur eller musik. Konsten självt kan också ge kunskapen. Inget kan exempelvis få dig att förstå kärlek som en sång. Till sist menar Anne att undervisning i sig kan utvecklas till en konst.

Hur når man resultat? Vad fungerar? Anne kopplade sin egen forskning till McKinseyrapporten.

• Samarbete och partnerskap mellan lärare
• Flexibla organisationer. Här ligger Sverige bra till.
• Tillgänglighet för alla. Det är fint att skolan har en kör men var sjunger de som inte ”kan” sjunga?
• Reflektion och utvärdering måste till
• Ett lokalt perspektiv är också bra att ha.
• Lokala utvecklingsprojekt och metoder baserade på forskning
• Använd estetiska lärprocesser
• Ta risker och våga misslyckas

Jag tycker att lgr11 och den nya skollagen verkar ha tagit fasta på både Annes och McKinseys framgångsfaktorer. Vi får exempelvis en skola vars undervisning ska utgå ifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi får alltså inte längre lov att testa nya inlärningsmetoder på våra barn utan att ha forskningen i ryggen. Förhoppningsvis betyder det också att metoder som fungerar snabbt når alla barn. Det svåruttalade entreprenöriella lärandet greppar ju också över flera av punkterna.

Anne pratade sedan om vikten av ”creative outputs”. Här saknar jag ett svenskt ord. Produkt? Eftersom vi har lånat in input föreslår jag att vi också tar output. Att skolarbetet leder fram till en output som visas upp och diskuteras tror jag är jätteviktigt. Att eleverna exempelvis skickar in sina insändare till en tidning som publicerar dem höjer både motivationen och kvaliteten. Här här kan alla lära mycket av de pratiskestetiska ämnena som alltid har jobbat med outputs. Jag är övertygad om att webbplatser och bloggar kommer att bli en viktig arena för alla nya outputs.

Vi lärare som lyssnade fick också utföra små övningar med syftet att skaka liv i vår kreativitet. En kreativ process har samma effekt som en orgasm på hjärnan påstod Anne. Och med tanke på allt glada småprat och fniss som fyllde aulan efter att vi alla hade gestaltat texten i en lyckokaka så verkar det ligga något i det 🙂

Det är jättesvårt att göra en sida om sig själv. Jag inser ju att att jag inte borde framställa mig så där läraraktigt utan som en person med visioner och strategier klara för ett helt nytt tankesätt i skolan. Självironi och självdistans göre sig icke besvär. Men hur pretentiös kan man vara egentligen? Här är sidan i alla fall. Respons och idéer mottages tacksamt.

Sollentuna kommunhus. Foto Johannes Scherman Wikipedia.org

Alltså jag startar med en liten film som ligger på kommunens hemsida. Sedan får eleverna besvara några enkla faktafrågor som jag har gjort om Sollentuna kommun. Svaren hittar de på Wikipedia som hade en bra sida om kommunen och Sollentuna kommuns egen hemsida. Detta ger förhoppningsvis tillräckligt med förfördtåelse så att eleverna kan hänga med på genomgången om hur kommunen styrs. Antingen gör jag en Power Point eller så tar jag den snabba vägen och gör en tankekarta på tavlan. Fördelen med den senare är att den är mer interaktiv och dynamisk.

Bilder är annars en av de resurser som jag använder mest i min undervisning. Nu har jag också satt ihop enliten mapp med bilder från Sollentuna både sådana jag har tagit själv och andras. Bilderna änvänder jag som stöd vid genomgångar, ofta lägger jag in dem i en Power point. Högst tre ord per bild brukar jag tänka. Jag lägger också upp alla PP i en mapp på intranätet så att eleverna kommer åt dem. På sistone har de börjat fotografera bilderna med sina Iphones istället. Den här gången ska eleverna få tillgång till bildmappen eftersom en av arbetsområdets fördjupningsuppgifter blir att göra en reklamaffisch för kommunen.

När jag använder nätet som resurs brukar jag försöka plocka ut ett antal relevanta sidor som eleverna ska besöka för att lösa vissa uppgifter (se ovan). På det viset spar vi tid. Eleverna lär sig samtidigt att söka på en sida och inte bara planlöst surfa runt.

Nätet som resurs är också en färskvara. Länksamlingar åldras snabbt och måste uppdateras regelbundet.  Ett annat problem är att de är för generella. Man får klicka och klicka för att hitta det som är bra just för mitt ämne och årskurs. Dessutom ska resursen passa in i mitt pedagogiska tänk. Därför måste man hela tiden hålla sig uppdaterad och surfa runt för att hitta det som är bra just nu. Oftast går det fortast att hitta bra resurser genom att googla direkt på det man vill ha. Men det hindrar inte att det finns fantastiska länksamlingar därute som man med lätthet jkan surfa runt på  i timmar.

Mitt bidrag till alla lärare i samhällsvetenskapliga ämnen kommer här.

Ulf Jämterud har skrivit en bok om digital kompetens i undervisningen och trevligt nog har han lagt till en diger länksamling på en separat webbplats – en jättebra sammanfattning av vad som finns därute just nu både inom ikt allmänt och inom våra SO-ämnen. 

 Ulfs länkar till boken ”Digital kompetens i undervisningen”

Digitala läromedel tycker jag är svårt. Förutom några enkla kartprogrogram så använder jag inte det. Samma sak med dataspel. Jag har kollat upp en del fr.a. de som Ulf tar uppi sin länksamling men det är svårt att hitta något som verkligen klickar. Det kan bero på att mitt eget dataspelande inskränker sig till ett parti tetris då och då. Dataspel i undervisningen är något jag gärna hade lärt mig mer om på den här kursen, men det är ju så mycket som är roligt.

Prao 2.

Just nu planerar jag arbetsområdet Vår kommun. Jag har inte kommit så långt eftersom jag började för 5 minuter sedan. Jag har slagit upp s 286 i boken och kollat upp You tube. Så samtidigt som jag skriver detta tittar jag på en liten trevlig film om Sollentuna kommun . Den ska jag ha som startnyckel. Filmen är slut och nu ska jag på fackmöte, men bra jobbat på 7 minuter. Fortsättning följer…